Vad gjorde vi igår då?

 

Förutom att utmana ödet och flyga från Houston till Los Cabos på ett datum som ger en rysningar utan att ens befinna sig i ett flygplan.

Tja…

Vi checkade in på hotellet. Gillar rummet…

… och gillar poolen. (Wiffin kunde ha var liiiite mindre labil, men man kan inte få allt här i världen)

Vi gick ut och åt. Ama gillar dom där ställena som ligger en bit bort från dom största turiststråken.

Vi gillar också den mexikanska maten. Här ser det ut som om någon försöker bryta mot en av dom viktigaste bloggreglerna: Inte äta förrän maten är fotograferad.

Vi gick ned och tittade på båtarna i hamnen.

Och till slut…

… så blev det ett dopp i poolen.

Idag då? Ja, det finns faktiskt inga som helst planer just nu. Kanske ska vi satsa på att göra ingenting?  Det vore skönt med lite semester.

Gomorron!

Annons

Vi gav oss av…

 

… i soluppgången. Om ni tycker att rutan på bilen ser skitig ut, så tycker ni alldeles rätt.

Ama vägrade nämligen tvätta den en gång till…

… eftersom vi skulle lämna tillbaks den som i morse.

Den lilla trippen som visades i förra inlägget blev hyfsat lång. När vi hämtade bilen på Dulles flygplatsen i Virginia var den sprillans ny och hade bara gått 77 miles.

När vi lämnade tillbaks den stod mätaren på 3353 miles. Totalt hade vi kört… 3276 miles på tre veckor, alltså ungefär… 524 svenska mil. Fast i USA då. (Dom där små pauserna uppkom då Ama frågade Anders om dom matematiska grejerna)

Sen tog vi den smockfulla bussen från biluthyrningsfirman till terminalen på Houston International Airport. Till och med chauffören smet av bussen när Ama började fota.

Och ser man på!

Det fanns alldeles vanliga flygplan där. Många att välja på, dessutom

Personalen på plattan radade upp sig på ett ovanligt sätt. Ama misstänker att det var nån sorts tyst minut, med tanke på dagens datum.

Sen bar det av! Ser ni vad fina stränder det är i Spanien?

Och den där rampen ner från flygplanet var väl fiffig? Ingen brant trapp, såna som hade svårt att gå klarade denna mycket bättre, för att inte tala om rullstolar. Jösses vad dom är fiffiga i Spanien!

Men hoppsan, det blev visst lite fel…

Vi råkade visst hamna i Mexico…

Men Ama har inte farit med en total osanning, direkt. För:

1. Vi lämnade verkligen USA
2. Här pratar dom trots allt spanska.

Jodå. Nu ska vi strax ta oss ett dopp i poolen här på hotellet i Cabo San Lucas som ligger på södraste delen av den Kaliforniska halvön här i Mexico.