Att stalka en stalker

 

Som dom flesta nog vet så har Ama en Stalker som dyker upp både här och där.

Polisen i Lorca, dom orka inte göra nånting åt det. (Bilden är med för att Ama är så stolt att hon för första gången lyckades fota nationella poliser. Tidigare har hon bara fångat militära och lokala poliser. Ja, fångat på bild då, alltså)

Men just där i Lorca blev det ombytta roller med stalkningen, och nu ska Ama förklara varför.

Ni ser borgen där uppe på berget längst bort, va? Dit kan man åka bil.

Men inte vi inte. Nejdå. Vi fick gå. Ama har redan hamnat på efterkälken – Stalkern har betydligt bättre kondition, nämligen.

Pust, pust, pust och stön. Uppför heeeela tiden.

Då fick Ama syn på nåt mycket intressant – har markerat det här på bilden.

Vi tittar närmare:

WOW! En duva!!!

Ama fotade den lääänge och kunde under tiden hämta andan en aning.

Här har vi tamejtusan Anders Borg! Nej, förlåt, det var visst Anders och en borg.

Precis intill den där borgen låg det här Paradoret. Här hade Ama bespetsat sig på att bo under besöket i Lorca. Men Anders letade upp ett annat ställe.

Det är Ama glad för.

Varför?

Två anledningar:

1. Det var 6100 steg i uppförsbacke från stan. Att gå en gång går väl an, men flera gånger om dan? Nej tack.
2. Skon som sticker fram där var just den dojan som det flyttade in en fladdermus i när vi bodde på ett parador i Plasencia. Inga bra skodon på såna ställen alltså, dom blir på tok för obekväma och trånga när foten får sällskap.

Här är vi nääästan uppe vid Castillo de Lorca. Ni kan få följa med in och kolla om ni vill, men det får bli en annan gång. Nu måste Ama hämta andan igen.

Annons