Dagen började rätt klart.
Men Ama blev rätt misstänksam när hon tittade ned mot havet. Vad är det där ute vid horisonten för nåt?
Vi gick ned till havet och kollade.
Det var som katten… Fast det där vita som ligger ovanpå havet stannar nog där ute.
Eller inte…
Aja. När man ändå är inne i dimman så kan man ju hjälpa till lite.
Så vi drog ut på ett sånt där cazuela-race. Här på Tasca Nueva Bahía var det dom där två varianterna ovanför skylten som gällde. Mycket goda, båda två.
Vi gick vidare med Jaime och Maggan (säkert femtio meter, det blir mycket motion) till Tasca Bahía. Även där var cazuelerna som serverades i dom klassiska lerfaten mycket goda.
Sen ansträngde vi oss betydligt mer och tog oss säkert trehundra meter till Lizzarán där vi fick lite annorlunda serveringsfat. Som ni ser så har Maggan tjuvstartat lite. Måste dressera henne lite mer.
Det serverades nästan dubbelt så stora portioner som när det är tapas maraton. Då brukar vi klara av fem stycken per varv, idag klarade vi av tre cazuelas (och ett extra glas vin).
Hmm… Det finns åtta tillfällen att gå ut (lunch och middag i fyra dagar) och det är 25 restauranger som deltar. 8 * 3 = 24… Vi måste öka för att klara av detta!
Trots att vi hjälpte dimman på traven med ett extra glas vin…
… så höll den på att lätta när vi gick hemåt.
Som sagt – vi måste öka!