Hur roar man sig i en buss?

 

Man kan ju alltid lyssna på vad chauffören har för intressant att berätta.

01

Och framför allt äta sina medhavda chocolate chip cookies.

(Note to self: SLUTA äta dom där urgoda cookiesarna! Inte nyttigt…)

Den där väskan förresten, den är en riktigt isbrytare. Det går knappast en enda dag utan att en – eller flera – människor påpekar att den är söt/rolig. Ama funderar på att börja sälja såna här – det borde funka utomordentligt.

Och apropå isbrytare:

02

Kan det här vara en sån?

03

Är det den som skär ner isen från glaciären? Så är det nog. Det är därför Anders inte fick nån iskalvning på sin film. Dom ville inte avslöja hemligheten hur det egentligen går till, helt enkelt.

Vad har Ama fotat här:

04

Jo, förstår ni. Den där lilla svarta rackaren, det är en glaciär-mask. Som namnet lite lätt antyder, så bor dom i glaciärena. Vad lever dom av? Glass, kan man anta. (Inte heeelt vetenskapligt bevisat).

Hmm… Mamma hade nog rätt. Hon sa alltid att man inte ska äta snö, för då får man mask i magen. (När inte det hjälpte för att få liten Ama att sluta äta snö, så gav hon rådet att åtminstone undvika den gula snön…)

05

Vi lämnade glaciären och maskarna bakom oss, och såg andra underbara vyer.

07

Dom där förstelnade, döda träden är ett minne sen den hemska, stora jorbävningen som drabbade Alaska på långfredagen 1964. 9,2 på Richterskalan, den största någonsin i Nordamerika och näst största i världen. Träden dog av saltvatten. Antingen genom att landmassorna rasade, eller då tsunamier drog in från havet.

Ooops! Det verkar som det är kvicksand här. En älg har sjunkit ned…

Sen fick vi – äntligen! – se det vi bara nästan sett förut:

08

En björn! WOW!

Okej, okej… Det här är fusk, för vi besökte ett centra där dom tar hand om skadade och övergivna djur.

09

Det gick dock ingen nöd på djuren här. Dom hade stora hägn och fick ändå vara i sin egen, underbara natur. Fantastiska omgivningar.

Nu återstår bara en sak för Ama att säga i det här inlägget:

10

Trevlilg (h)älg!

24 Responses to Hur roar man sig i en buss?

  1. Anita skriver:

    Häftigt med björnarna 😀

  2. moi skriver:

    Om ni promenerade runt i djurhägnen kommer du väl upp i steg som gott och väl motiverar både en chocolate chip cookies och en GT.
    Men jag tror inte att du gick runt, så du börjar nog nalla på stegreserven…

  3. moi skriver:

    Om man googlar jordbävningen står det på ett ställe ”eftersom den inträffade på långfredagen den 29 december kallas den Långfredagsskalvet”.
    Och jag som var lite orolig för att det var på min födelsedag i april…
    Tideräkningen är kanske lite annorlunda där i Alaska….

  4. ♥ Carina ♥ skriver:

    Björnarna verkar vara era nya stalkers 🙂
    Trevlig hälg till er också!
    Kram

    Sv: Jo, det är ju mest för dom däringa Skåningarna som jag översätter. Tror jag ska sluta med det! Nån gång måste dom ju lära sig! 😉

  5. Kaisa skriver:

    Jag gillar björnar av flera orsaker som jag inte tänker berätta här, he he…. ♥

  6. BP skriver:

    Nu har du ju nästan sett allt du ville se! Hälge, Björne och Masse.
    Glaciärbiten är sagolikt vacker tycker jag – så annorlunda.
    Å att din väska väcker uppmärksamhet är ju givet. Exotiskt där du befinner dig nu. ”FredagsmaT på marknader på Costa Blanca. Ångrar mig nu att jag inte köpte en själv faktiskt, men nu har jag ju min orange variant, som också väcker visst intresse.
    Å dom där cookies – ja du vet ju vad jag tycker om cookies och donuts och annat sliskigt så;-)
    Nästa inlägg tack! 🙂

  7. Ruth i Virginia skriver:

    Vyn med tjärblomstren påminner mej om vägen till Kenai Peninsula. Tjusigt! – Good Friday earthquake var hemsk. Hela hus svaldes upp med människor fortfarande där. Det fanns en Earthquake Park utanför Anchorage, när vi var där.
    Vår första natt i Anchorage tllbringade vi på 12:e våningen av Captain Cook; vaknade av att nån sprang i korridorerna och skrek ”earchquake, earthquake”. Hela tornet svajade och jag trodde att vår första natt skulle bli vår sista. Det var otäckt. Efter 20 år i Kalifornien var jag van vid små darrningar då och då men man var så van vid det, att man aldrig oroade sej. Det här var annorlunda. Slutade OK iaf

    • Ama de casa skriver:

      Ja, den jordbävningen varade ju 4 – 5 minuter dessutom… Vidrigt!

      Måste ha varit otroligt läskigt där uppe på 12:e våningen, tur att det gick bra. Den största jag har upplevt var en på 6,2 i Costa Rica. Det skakade ordentligt men vi befann oss åtminstone på bottenvåningen i ett hus som inte hade fler våningar.

    • Ruth i Virginia skriver:

      6,2 är mer än tillräckligt!
      Snacka om att känna sej hjälplös.

  8. Znogge skriver:

    Hmm… Vi har ett område här där björkarna ser ut på samma vis men jordbävning är väl svårt att skylla på även om vi hade en för något år sedan…

    Spännande djurliv ni möter! Någon som hälsat på Bruce 😉

  9. Gilla skriver:

    Oj, såna vackra djur ni träffade på. Tänk att se såna i levande livet! Fantastisk resa. (Jag upprepar mig).

    Kram/Gilla

  10. Inger Rozén skriver:

    fina bilder,Otroligt hur du hinner.Inger

  11. GeddFish skriver:

    Mycket matnyttigt och värdefullt vetande. Humor och bilder i en osalig röra, hihi……… Hur orkar du, hur hinner du? Snäll Anders, du har. 😉

  12. Wow! Tänk vad ni får uppleva!
    Trevlig helg till Er!

  13. Susanne P skriver:

    Och för en liten stund trodde jag att du var i Norrland… 😉

    Kram

  14. Janne skriver:

    Fantastiska bilder! 🙂

  15. Leffe skriver:

    Go-morron,-middag -dag, -kväll (stryk det som ej önskas) Ama!
    Jag hinner ju inte riktigt med, ni reser fortare än jag hinner läsa. 🙂

  16. Soffie skriver:

    Naturen är verkligen fantastik,tänk vad knepigt att en mask kan bo där,fina bilder å trevlig (h)älg du med

  17. camilla skriver:

    Jojo…dom lever nog av glass, dom där maskarna.
    Det hör man ju på ordet. Men ”i är”….Vad är det?
    ” O i, vet jag ju vad DET är… 😉
    Kram!

  18. Diana skriver:

    Nåt säger mig att Ama kommer ha en massa cookies med sig i bagaget hem… 😉
    Lite fusk med djuren, men vad gör man liksom?

  19. ansepanse skriver:

    vilken tur att jag inte smakade på glaciären då 🙂 fast som barn åt jag gärna snö och älskade istapparna som jag sög på som om de vore isglass 🙂

  20. felicia skriver:

    härliga bilder

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: