Oj, vad är det här för en mackapär?
Det visade sig vara en kran som används när man ska reparera vindkraftverk. Dessutom fick åka man upp i den. Kul! Gratis var det också, ännu roligare! Det var bara ett aber… Man var tvungen att vara med i den konferens om vindkraft som pågick i ett tält bredvid.
Attans också!
Men Ama är inte den som är den.
Kolla där längst till höger. Ama fick följa med, även om hon inte vet särskilt mycket om vindkraftverk, mer än hur dom ser ut.
Oooo… Vi fick åka högt upp.
Oooo… Väldigt högt upp! Nittio meter upp på den där lilla plattformen är faktiskt lite halvläskigt för en som lider av höjdrädsla. Men ni vet ju – Allt för bloggen!
Vi tittar från Ama’s perspektiv.
Här är det lilla huset där Anders lillasyster Tina jobbar. Det var hon som tipsade om kranen – tack Tina!
Domkyrkan.
Kalmar slott.
Och det ultimata beviset att vi faktiskt är i Kalmar – vattentornet. Intressant att se det lite uppifrån, sådär.
Sen återknyter Ama till rubriken:
Ölandsbron och Öland från ett annat perspektiv. Och några… glasskopor (?) i förgrunden.
Men trots allt…
… det var ganska skönt att komma ner till den fotograferande Stalkern.
Ama de casa 
Har du blivit fullständigt galen? Jag skulle aldrig åka upp i en sån! :O
Ja ja, skulle vara för bloggens skull då.. 😉
Kalmar är en vacker stad.
Inger
Du är modig du!!!
Kram/A-K
Inte alls. Dumdristig är snarare rätt ord… 🙂
Kram
Wow..vilken UPPlevelse 🙂
Ååå,så du har hälsat på Kungafamiljen. Var Diana också där? 😉
Kram!
Usch fy! Det är en sak att vara på hög höjd, det är lugnt för min del. Men att stå i en liten skakig maskin när man gör det… nej tack!
Fast det blev himla fina vyer, glasskoporna var bäst. 😉
Du..jag såg din kommentar hos Afrodite…- Spännande att se vilka det blir…
Vad då SE?
Det tar jag som att DU också kommer.
Hoppas verkligen att det blir så.
Kram!
Oh,vi som stod ute o vinka,synd du inte såg oss 45 mil norrut 🙂 🙂
Men fy så läskigt. De hade hellre fått skjuta mig än att jag skulle åkt upp med den där rangliga korgen. Fyyyy, ryser vid blotta tanken. Skulle ha svimmat av efter 2 m upp.
Du är modig du!!
Starta en blogg så ska du se hur man övervinner sina rädslor – allt för ett blogginlägg 😉
Det är inte mod – det är ren och skär dumhet 😀
Wow vad spännande… Fast jag är också höj
Ja, det där tekniska så är visst talet tillbaka det tackar jag för. Grrrrr för det tekniska. Jag skulle nog ta den där höjden istället för detta strul och en talsyntes som vägrar prata… Just nu är vi talsyntesen och jag kompisar 🙂 Vad tuff du är att vara så där högt upp i rymden wow till dig!!! kram kram Carina
Tog du inte stalkern med dig upp i det blå?
Jag får svindel bara av att titta på bilderna ju.
Är du säker på att du har höjdskräck? 😉
Du är ju helgalen alltså, men underbart härlig!
Jodå, jag känner igen allt på dina bilder. Och i det där ”lilla huset” där din svägerska jobbar, ja där har jag varit många, många gånger. I Domkyrkan konfades jag, i slottet har jag varit otaliga gånger och även i gamla vattentornet, där en av mina kompisar bor. Men det tror jag att jag redan berättat.
Men jag har aldrig varit uppe på de höjderna som du var!
Hej hopp!
Det är ju himla kul att jag varit nånstans i Kalmar där inte du redan har varit 😀
Hej, hej, men hopp – det undvek jag idag 😉
Nja, men hade du stannat längre, eller varit här flera gånger, ja då hade du säkert slagit mig med hästlängder! Eller höjdlängder, eller vad det heter…
Det vet du väl att man kan ”sin” stad betydligt sämre än de som ”turistar” här?
I alla fall, jag vet att om man (jag) tar till cykeln eller apostlahästarna så ser man så mycket mer av sin stad med omgivningarna, än om man bara susar omkring på bilvägarna.
Ett semesterår hade vi som mål att bara utforska vår stad, se det som det snackas om i turistbroschyrerna, uppleva. Det var inte fel, inte alls!
Att turista i sin egen stad (och näromgivningarna) är faktiskt väldigt trevligt. Vi såg väldigt mycket av Stockholm eftersom det kom ner vänner som vi gärna ville göra nåt kul med.
Nu håller vi på och utforskar Torrevieja med omgivningar – mycket trevligt!
Går gör jag väldigt mycket, men cykla? Det törs jag inte i den trafiken som vi har där nere.
🙂
Ooouuuiii!! Vad modigt gjort av dig. Jisses vad högt, jag skulle inte våga 🙂 Fina bilder!
WOW!!! Du är modig! Helt fantastiskt! Jag hade aldrig vågat utan skickat upp stalkern. Men bilderna du tog är helt fantastiska. I vanliga fall måste man ju använda en helikopter för att få sådana ”flygfoton”. Stor eloge!
Oh, vad jag blir avundsjuk . fast jag var ju uppe i höjden i söndags, så jag får väl nöja mig med det! Skithäftigt på ren svenska! 🙂
Imponerad är bara förnamnet! Jag hade inte ens klarat tio meter upp! Inte ens för bloggen 😉
Du är inte klok! Hade du inte en tanke på att skicka upp Anders med kameran?! Ingen skulle fått reda på att du hade en stuntman.
Joda, varsågod för tips. Det var så lite så. 😉
Shiiiiit vad högt! Men fina bilder blev det 🙂
Du ska vara glad att jag inte var med. Jag hade spytt ner alla runt omkring .och sen svimmat.. Aha det var en ny variant att Ulla ska klicka och jag utföra något.. Kram
Oups,,det var som f-n,,att du hade modet att hänga med upp,,du är en tuffing du,,Det var riktigt stora glasskopor dom har på Öland..Föresten kanske Silvia var med dig upp,tyckte jag såg henne med solglasögon..Haé Kram.
Hur vågade du det? Trodde jag aldrig. Modigt iaf
”Allt för bloggen” i kombination med dumhet 😀
wow va cooolt å är det en palm jag skymtar där? va modigt att åka upp där kittlar i magen kan jag tänka mej,vilken fantastisk utsikt!
Det där hade jag aldrig gjort för bloggen… inte för något annat heller! Fy sjutton, säger jag bara!
Kram
Melodys matte
Fantastiskt! Vilket bloggläge! Grannen frågade mig vad jag tyckte om att han skulle sätta upp ett vindkraftverk här en bit ifrån oss. Jag sa: Gör det du och täckte, så många inlägg på bloggen de skulle bli. Det där vindkraftverket skulle bli klart på nolltid för de skulle vara så trötta på mig från dag 1. 🙂
Bravo, bravo… du hör väl applåderna från mig? Smågalna saker är klart kul och du förtjänar all respekt. 🙂
Jag har varit inne i ett par bropelare, förresten… apropå allt och ingenting. Det är mycket större än man kan tro där under själva bron. Du högt uppe och jag långt nere, 😉
Oj höghöjdsträning 😉
Tur du kom ner hel till stallen 😉
Kram
Till stalkern menade jag ju 😀
Jösses, du är då verkligen modig! Jag hade aldrig gjort det…får svindel när jag kommer högre upp än två meter…Kramiz
Wow. Där skulle jag ha varit. Älskar när det pirrar i magen. Kram
Gomorron Ama! Nja, Leffe är inte riktigt övertygad. Trots bilderna tror jag du tvingade Anders och tog åt dig äran. 🙂
Huuu, tufft, modigt, galet, allt för bloggen. Jag hade inte gjort det i alla fall, näver!
Fast tacksamt tittar jag på bilderna. I Kalmar har jag stadsövningskört när jag bodde i Gullaskruv.
Här är det fredag, vad det är i Kalmar har jag ingen aning om 🙂
Respekt!!! DU är en sann och äkta bloggare 🙂
Hoppas du får en härlig dag. Har du vägarna förbi västkusten
så är du givetvis välkommen!!
Kramen
Bortrest och segt bredband, har gjort att jag inte tittat in till dig och där är du ju i Kalmar och på Öland! Liten tår i ögat, när jag tänker på Öland och våra minnen där…. Men jag har ff tillgång till Öland gm svägerskan.
Jag har också varit uppe i ett vindkraftverk här i närheten av Lidköping, häftigt värre! Helgkramar! ♥
uj, vad modig Ama är, jag hade nog stått därnere tillsammans med stalkern istället 🙂
Wow, så häftigt 👏
Visst var det! Och lite läskigt också… 😉