Oj, vad är det här för en mackapär?
Det visade sig vara en kran som används när man ska reparera vindkraftverk. Dessutom fick åka man upp i den. Kul! Gratis var det också, ännu roligare! Det var bara ett aber… Man var tvungen att vara med i den konferens om vindkraft som pågick i ett tält bredvid.
Attans också!
Men Ama är inte den som är den.
Kolla där längst till höger. Ama fick följa med, även om hon inte vet särskilt mycket om vindkraftverk, mer än hur dom ser ut.
Oooo… Vi fick åka högt upp.
Oooo… Väldigt högt upp! Nittio meter upp på den där lilla plattformen är faktiskt lite halvläskigt för en som lider av höjdrädsla. Men ni vet ju – Allt för bloggen!
Vi tittar från Ama’s perspektiv.
Här är det lilla huset där Anders lillasyster Tina jobbar. Det var hon som tipsade om kranen – tack Tina!
Domkyrkan.
Kalmar slott.
Och det ultimata beviset att vi faktiskt är i Kalmar – vattentornet. Intressant att se det lite uppifrån, sådär.
Sen återknyter Ama till rubriken:
Ölandsbron och Öland från ett annat perspektiv. Och några… glasskopor (?) i förgrunden.
Men trots allt…
… det var ganska skönt att komma ner till den fotograferande Stalkern.