… vid 12-tiden idag. Vi blev 65 euro fattigare för en liten orange slang, ganska dyrt kan tyckas.
Fast nu kanske Ama är lite orättvis här.
Vi fick den här fina ritningen på hur det hänger ihop också. Fyrkanteblutten är vår gasspis med tre plattor (den fjärde är en elplatta, såna ritar inte gasverksmänniskor ut, tydligen). Mojängen nedtill är gasbehållaren och slangen däremellan är den som är bytt. Krafset längst upp i bild vet inte Ama riktigt vad det är. Den gamla slangen, kanske?
Nåväl.
Efter att dom två installatörerna (kanske det kan förklara priset?) hade gått, så gav vi oss ut i det fina vädret.
Det var strålande sol och 22 grader i skuggan, och många tycker då att stranden är en bra plats att vara på.
Men inte vi inte.
Vi gick hit:
Till Teatro Municipal inne i stan.
Hoppsan, har vi gått och blivit kulturella helt plötsligt bara sådär?
Nejdå, ni behöver inte vara oroliga.
Den här restaurangen tvärs över torget från teatern sett var vårt mål.
Den öppnade i oktober och kör ett spansk-skandinaviskt koncept.
Förrätten blev en Tostada skagen.
Varmrätten blev oxfiléspett med chili-aioli-potatis.
Menyn inklusive dryck eller dessert eller kaffe kostade 9 euro, och Ama kan lova att det var det värt – för det var supersmarrigt.
Nu är det en dag närmare lördag och schlagerns andra deltävling. Ama kan nästan tycka liiiite synd om Anders i dessa tider. Inatt vaknade han av att Ama låg och nynnade på Euphoria.
Nåja. Det är kanske bättre än snarkningar. Fast bara en aning, då…