Nämen…

 

Sitter hon där med sin Guinness fortfarande? Det kan bero på att Ama inte är så särskilt förtjust i den drycken.

Medan hon gruvar sig i form kan ni ju få lite intressant information. Även om Arthur Guinness inte gjorde så god öl så var han i alla fall en smart kille.

I golvet fanns en kopia på hans inte alltför dåliga leasingavtal som upprättades år 1759. Det gäller i 9000 år och årsavgiften är 45 pund. Det är alltså 7241 år kvar tills det går ut. Så ni hinner besöka stället om ni vill.

Nej, det här duger inte.

Dags att få i sig den där ölen så vi kommer vidare nån gång.

Som ni kanske minns så spöregnade det när vi lämnade Guinness.

Typiskt nog så var Hop on – Hop off-bussen inte sådär tom som den brukar vara. Hur tänker dom egentligen? Finns inga tak på bakre delen, och bussarna går på Irland…

Men snart sken solen igen.

Å sen kom regnet tillbaka. Men dom är beredda, irländarna. Raskt kom paraplyerna fram.

And now to something completely different.

Dom hade väldigt färgglada dörrar där i Dublin. Det sägs att när prins Albert dog så beordrade drottning Victoria alla att måla dörrarna svarta. Men irländarna – som inte tycker om att nån säger åt dom vad dom ska göra – målade istället dörrarna i käcka glada färger för att vara lite busiga sådär.

Men nu tar vi och lämnar Dublin, va?