Vi hade kollat in Gap of Wicklow, sen fortsatte vi vår tur mot Glendalough.

Ooooo… Ner ser väl hur fort det går? Tur att vägarna fortfarande är breda och fina.

Här har vi kommit fram till ruinerna av den gamla klosterbosättningen Glendalough.
Byggnaderna som finns kvar är från 700- och 1100-talen.
Den här är den mest kända:

Det 34 meter höga runda tornet.
Citat ur guideboken:
”Det var här man väntade vid belägringar, porten är 3,5 meter ovanför marken – tillräckligt för att avskräcka till och med vikingar från att invadera”.
But Ama will sure give it a try!

Eller kanske inte…
Sen tog vi en promenad ner mot den stora sjön.

En vacker bäck (men Ama blev lite kissnödig)

Enstaka tjocka träd.

Och här ser man nästan inte skogen för alla träd. Av den smalare varianten.

Till slut kunde vi skymta den sköna sjön. Apropå sjö och skönt – det skulle inte ha suttit fel med ett dopp där…
Men när vi väl nått fram möttes vi av den här skylten:

Ama tolkar den som: ”Ifall du inte kan gå på vatten, ge dig inte ut här”.
Så badet uteblev (som ”tur” var fick vi – överraskande nog – en dusch på vägen tillbaka).
Jodå, Wicklow mountains var jätte fina, lugnt och fridfullt. Om det inte vore för en sak. Nämligen den att…
Fortsättning följer..