Rulla, rulla…

 

… liten bulla…

… och skjuts ut ur ugn!

Kanske det?

Eller inte…

Idén till dom här gobitarna fick Ama från en blogg, tyvärr har hon glömt vilken, annars hade det blivit en länk. Dom heter nånting också. Även det är glömt. Hur kan man komma ihåg vilket telefonnummer man hade när man var sex år gammal och inte minnas var man hittade saker för nån vecka sen? Jaja. Närminnet…

Nåväl. Man bakar köper sig en smördeg och skär små fyrkantiga platta bitar av den. Sen lägger man på en ostbit och en oliv och knådar ihop den. (Ama har blivit bättre på det, det är inte lika många som smiter längre). Rulla runt dom i uppvispat ägg, på med lite ost oppanpå alltihop och in i ugnen.

Egentligen ska det vara västerbottensost, men dom säljer inte det här nere under sommarsäsongen. För dålig åtgång i förhållande till hållbarhetstiden. Första gången använde vi brännvinsost (det var ju ändå midsommar!) men den var för mesig i vårt tycke. Senare har vi testat med parmesanost, och det blev supergott!

Så, det är det dom däringa aceitunas con almendras ska användas till.

Om dom nu som sagt överlever tills Ama har bakat köpt ny smördeg…

Den här, till exempel, den överlevde inte dagens picnic på stranden.

Ama kan förövrigt meddela att det är 27 grader nu. I vattnet.

 

Aceitunas con almendras

Så här ser dom ut. Oliver fyllda med mandlar. Jättegoda! Men vi har en speciell plan för dom här små rackarna. Ni ska få se senare. Om dom nu överlever så länge som till senare…

Gomorron!

Det har varit en bra dag idag.

Men Ama hoppas att morgondagen blir ännu bättre.

Gonatt!

Dagen så här långt

Vi tog oss en tur på marknaden. Mycket folk. Det blev till och med lite shoppat också. Ett par linnen. Till Anders. Några strumpor. Till Anders. Men dom inhandlade aceitunas con almendras kommer han inte att få vara ensam om.

Värsta stället att jobba på på marknaden såhär års. När det är över 30 grader varmt så är det nog inte så mysigt att stå där och grilla kyckling. Men på vintern är det dom som har det bäst.

Ooooo… Det som Ama har väntat på i evigheter (i alla fall över ett år) har äntligen hänt nere på strandpromenaden!

Dom har släppt loss palmerna! Bladkronorna har varit sammanbundna med snören ända sen dom planterade dom, men nu är dom fria. Fast dom verkar inte riktigt ha fattat det än…

Men storebröderna på andra sidan om gångvägen kanske kan berätta att det nu är fullt möjligt att spreta med bladen.

Det börjar vara ganska mycket folk nere på stränderna. Men riktigt trångt blir det först när högsäsongen startar i juli/augusti.

Annars då?

Tja… Ama har skalat ett par kilo morötter igen – fast hon inte tycker om att äta dom.

Hursa? Ni tror att dom är inköpta färdigskalade?

TUR att det finns bildbevis på att så inte är fallet!

(När Ama hade skalat färdigt kom Anders och skulle slänga skalen i soporna. ”NEEEJ, STOPP!!! Dom måste fotas först!” skrek Ama. Anders skakade på huvudet, men var inte särskilt förvånad. Finns det stödgrupper för bloggskadade?)

(Har ni förresten sett snyggare, bloggstajlade morotsskal förut?)

På söndag gäller det!

 

EM-final mellan Spanien och Italien. Spännande!

Men idag.

Idag är det fredag!

Ama ska ta en liten sväng på marknaden. Måste nog inhandla en sån däringa vuvuzela inför söndagens match. Hörs klart och tydligt att såna finns att köpa nånstans i närheten…

Gomorron!

 

Vilket sammanträffande!

 

Ama är alldeles förstummad. (Observera att det står förstummad, inte fördummad)

 

 

Skenet kan bedra

 

Trots den hotfulla bilden så var det 26 grader nu klockan sju i morse, och det börjar redan klarna upp.

Så det blir en fin dag idag. Oavsett väder faktiskt – Spanien är i final!

Gomorron!

 

Ikväll…

 

Ama låter bilderna tala för sig själva, men har ritat in lite pilar som kan ge en viss ledtråd. (Pilarna på själva spelplanen längst ner fanns redan där när Ama tog kortet. Likaså bra det, för själva spelet förstår sig Ama inte så mycket på…)

 

Ama undrade så…

 

… över en mojäng som stod i ett skyltfönster. Vad var det för nåt? Kom då på att hon har så många smarta läsare, så genast kom kameran fram.

Ja, vad ska man säga? Mästerfotografen har slagit till igen. Får nog gå tillbaks en dag när det inte är lika mycket sol…

Gomorron!

 

Det kom ett mail…

… från Diana. Hon skrev:

Jag måste fråga dig om något väldigt privat… Är det tufft för er ekonomiskt? Vi var ju som sagt i Danmark idag och kunde inte undvika att se att du lånat ut ditt namn. Jag vet att kändisar gör så, spelar in reklamfilmer för länder där de aldrig är. Men du glömde bort att Danmark inte ligger så långt borta för vissa… Du ska veta att det är inget att skämmas över, vi hamnar alla i såna situationer. Säg till om du vill låna nån hundring!

Så bifogade hon följande bilder:

Ooops! Vad ska man säga? Busted…

Men Ama är övertygad om att dom nu går åt som smör i solsken.