Vi åker vidare

 

Vi lämnade den magnifika akvedukten i Segovia bakom oss.

Likaså det praktfulla slottet.

Vi åkte ut genom porten…

… genom skogar…

… över vidsträckta fält…

… och kom såsmåningom till Salamanca.

Där hittade vi en jättefin *host* camping.

Med pool!

Det är faktiskt inte alls så jobbigt att campa som alla tycks tro.

Nu ska vi ut och kolla på stan! Ni hänger väl med på resten av resan också?

Spanskt ”midsommarfirande”

Spanien firar alltid ”midsommar” kvällen innan den 24:e juni, alltså i förrgår. Ska vi ta och kolla hur det firandet gick till för vår del i år?

Äh, snälla, ni kan väl titta på bilderna i alla fall?

Okey, då börjar vi:

Först följde vi den snitslade banan (akvedukten) ner mot stan.

Där höll några viga typer på och krumbuktade sig på en scen och i linor med hjälp av en kran.

Sen gick vi upp till Plaza Mayor och katedralen.

Kolla! Vi pallade att gå hela vägen dit. Undrar bara vad dom ska ha den där pallhögen till?

Sen kom ett mycket spelglatt gäng. Dom spelade hela kvällen. Folk hoppade och dansade på torget. En otrolig stämning!

Jahaja. Pallarna var där för att tuttas på. Midsommar goes Valborg, kan man säga.

Bomberos var där och höll elden under kontroll.

Folk skriver upp sina synder under året på små (eller stora?) lappar. Sen ska man kasta dom i elden, och sen var det glömt. Praktiskt. Nu fick brandmännen hjälpa till med kastandet av lapparna i elden också. Tur det finns brandmän!

När alla synder var uppeldade så släcktes elden.

När vi gick hem vid halv ett (ja, fötterna var som pumpor) så sjöd Plaza Mayor fortfarande av musik och dans. Spanjorer vet hur man firar, dom.

Hur det går till i Torrevieja har jag beskrivit HÄR förut. Mycket var sammalika, men nu var vi inte vid kusten, så själva doppet i havet uteblev. För långt. Typ.

En ovanlig syn

Nu på morgonen när jag tittade ut genom fönstret fick jag se en – för mig – ovanlig syn:

Wow! Imponerande… Ni ser va? Ok, vi kör en förstoring:

Där på klostrets ena klocktorn sitter en struts. Förlåt, stork ska det vara. Ama är lite trött så här på morgonen.

Igår turistade vi lite mer här i Segovia.

Vi gick bort till El Alcázar, slottet. I det där tornet kunde man komma upp. Ama hoppades på hiss.

Kan den här – något underdimensionerade – dörren vara ingången till hissen?

Nope. Det var bara till att trappa upp. 152 trappsteg i värmen. Det fanns dessutom bara en trapp. Det var mycket intressant att möta stora grupper på väg ner…

Väl uppe belönades vi med en fantastisk utsikt över staden…

… och resten av slottet.

Nu är det dags att rycka upp tältpinnarna och lämna Segovia för den här gången. Sammanfattningsvis kan sägas att det är en otroligt fin stad, väl värd ett besök.

Gomorron!