Man kan bli olycklig för mindre

 

Stackars lilla tanden:

Den på skylten alltså. Ama har – tack och lov – inte nån tand det är synd om. Ja, jag har ju flera tänder så att jag inte har nån tand ska inte missuppfattas. Men mina tänder jag har kvar, dom är det inte synd om. Just nu i alla fall. (Undrar varför Anders ibland anklagar mig för att vara övertydlig?)

Säga vad man vill om det här inlägget – inte är det tandlöst i alla fall.

 

 

Annons

Ama tappade kontakten…

..med hela världen!

Min lilla bärbara ville inte vara med ute på internet längre, det trådlösa nätverket krånglar. GAAAH!

Tur det finns reservplaner:

Så där satt jag, lite obekvämt på en stol, men ändå inte nätlös.

Lyckligtvis finns reservplan B:

Skööönt! Tillbaka i soffhörnet ansluten med en sladd. Att sladden är tio meter lång ger ju en viss rörlighet. Fast den är ju egentligen ganska onödig. Det är skönt i soffhörnet.

(Den observante läsaren kanske ser att det är precis det här inlägget jag håller på med. Här tas allt på volley)

Gomorron!