Över ån efter vatten

Idag skulle vi till den här affären. Den finns på behändigt gångavstånd från vår lägenhet. Men varför göra det så lätt för sig?

Så vi började att åka hitåt. (Lugn, gott folk. Vi körde inte på den där mojängen med pilarna, även om det ser ut som vi siktar mitt på).

Hitåt åkte vi i cirka fem mil tills vi kom fram till:

Alicante. Över staden vaktar borgen Santa Barbara (som – sitt namn till trots – inte är uppblåsbar).

(Jag vet! Skitbra bild. Särskilt nöjd är jag med den där stolpen. Lutningen på hela bilden är dessutom ett typiskt igenkänningstecken på en Ama-bild. Några av mina allra bästa bilder är tagna från bilen…)

(Ama verkar ha fått en viss förkärlek för parenteser i kursiv stil… Det kanske går över?)

Att åka fem mil för att gå på en affär som finns nästgårds, det är vad Ama kallar att gå över ån efter vatten. Bildligt sagt i alla fall, för vi åkte ju bil och passerade bara över uttorkade vattendrag. Inte en enda vattendroppe fick vi tag i heller. Vi köpte inte ens minstaste lilla pinal på Casa.

Men vem vet? Vi kanske gjorde nåt annat som inte går att göra i Torrevieja?

Annons

Rättelse!

Gårkvällens verkliga spis

var inte tupp, det var gris.

Så det vi åt igår kväll

var urgoda revbensspjäll.

Gomorron!