
Varför ser Ama de casa så sur ut? Det är ju semester och vi befinner oss i Tamarindo. (Ja, inte nu då. Just nu är vi hemma. Förvirrande? Ja, men så är det här i livet ibland. Och på just den här bloggen mer än ibland. Nästintill alltid. Nu tappade jag dessutom tråden så vad ska då inte ni ha gjort? Jag börjar om.)
Varför ser Ama de casa så sur ut? Det är ju semester och vi befinner oss i Tamarindo. (Ja, inte nu då. Just nu är vi hemma…. Nej, inte hela den raddan igen! Jag skärper till mig och börjar om.)
Varför ser Ama de casa så sur ut? Det är ju semester och vi befinner oss i Tamarindo.
Jomen titta här då bara:

Det är dags att tvätta och inte ens en tvättmaskin finns att tillgå!

Härifrån får man ju ingen hjälp heller. Hmmm… Nu är jag orättvis – Anders var ju faktiskt centrifug.

Men här finns verkligen ingen hjälp att få. Slöa kattskrälle!

Torkningen tog en evinnerlig tid (trots den eminenta centrifugen). Vi tvättade direkt vi kom till Tamarindo och vi stannade i tre nätter. När vi skulle åka så var det näääästan torrt. Det är ganska fuktigt i Costa Rica när det är regnperiod…
Åter till rubriken. En Ama de casa är aldrig ledig. Det är synd om mig.