Vägen till Där 1

Ni minns väl löftet hotet från igår? ”Imorgon: Var är vi, och hur kom vi hit?”.

Nu är det dags att infria det löftet genomföra det hotet.

Ni minns väl också kartan från i morse?

För att ni ska hänga med i svängarna har jag gjort några förtydliganden på den bilden.

Då kör vi!

Eller rättare sagt, då körde vi. Ännu rättare sagt Anders körde, Lelle åkte och Ama försökte överglänsa gps-tanten och hjälpa Anders genom att berätta när det kom bilar och annat som kan vara bra att veta när man kör.

Här är en till sån där nödbromsramp för skenande långtradare. Men den här var så kort att den mest liknade en hoppbacke…

Så blev det sådär igen. Att vi alltid ska hamna i dessa trånga gränder? Jag som just så smått hade börjat vänja mig vid tanken på husbil. Nu är vi tillbaka på ruta ett.

Sen blev det lite smala bergsvägar. Hmmm… Ruta minus ett är nådd.

Ser man på! Då var vi framme i Där 1. Xátiva.

Snart på en blogg nära er: Där 1!

Som ni kanske märker kan detta bli en segdragen historia.

På marknaden

Tänkte att ni skulle få följa med på en tur på marknaden. Ni har ju nästan bara sett den uppifrån.

Då går vi:

På marknaden finns det mycket att köpa. Här har vi exempelvis en praktisk våningssäng.

I dom här högarna där man kan köpa två saker för en euro eller liknande, där är det många som står och fyndar. Anders säger att det bara är tanter som står där, men där har han fel. Fast vid närmare eftertanke så har kan kanske inte så fel i alla fall.

Sen kom jag plötsligt på varför jag inte gillar att gå på marknaden så här års.

Så då gick jag hem.

Idag är det…

VA???

Puh! Det är fredag idag och den stora skolkaredagen som det verkar.

Jag har fått många frågor om var vi är. Som ni ser är vi hemma.

Fast jag tänker inte hålla er på sträckbänken längre utan berätta var vi var:

Där, där och där. Ungefär.

Gomorron!