Semesterminnen…

Ja, från igår alltså. Bäst att passa på medan man kommer ihåg.

Jag har räknat ut varför min svärfar aldrig kommer att bli fanbärare i förstamaj-tåget.

Kolla här:

Det börjar ju bra. Riktigt bra! (Jag försöker visualisera bort det där hemskestupet som är bakom Lelles rygg)

Men sen:

Ojojoj! Vilken tjorv det blev.

Imorgon: Var är vi, och hur kom vi hit?

Annons

Hänt sen sist

 

Först träffade vi en vulgär timjan.

Sen fotade jag ett UFO. Det skulle jag inte ha gjort, för efter det började min kamera bete sig mycket mysko. Det kom upp nåt knäppt efter varenda kort jag knäppt.

Jag skyllde på utomjordingarna och gav kameran till teknikavdelningen.

Teknikavdelningen fixade det och sa att det inte alls var utomjordingarnas fel utan att det var jag som kommit åt nån knapp. Hrmpf… Så kan det ju inte alls ha gått till.

Men nu var kameran lagad, och jag vet ju precis vad man ska säga när saker och ting har blivit hela igen:

Tålamod är Ama de casas middle name.

Åter glad igen så fotade jag några flaggor som inte alls visste åt vilket håll dom skulle fladdra.

Ja, det var väl i stort sett det hela.

För inte vill väl ni bli uttråkade av Ama’s semesterbilder?

Säg inte nej, säg kanske, kanske, kanske. En dag kan hända, det kommer mer.

Säg inte nej, säg kanske, kanske, kanske. Säger ni aldrig – jag visar många fler!