Igår när vi skulle laga mat så skedde ett litet missöde som involverade en osthyvel och Anders tumme. Det blev en ickillipickilli-liten skada. Om man pressade riktigt hårt kunde man klämma fram spår av blod.
Efter ett tag såg vi blodspår på några plastpåsar. Sen var det ännu mer på en burk med oliver. Till och med inne i kylen! Förskräckta kollade vi på tummen igen. Hade skadan blivit värre? Men icke…
Sherlock Ama stoppade in huvudet i kylen. Det är nämligen väldigt varmt nu, så det är skönt att göra det. När jag var avsvalkad så tog Anders ett lite mer rejält grepp i undersökningen och kolla här:
En rödbetsburk hade frusit fast i kylen, spruckit och börjat läcka. Ser onekligen ut att vara hög tid för en avfrostning här…
Som den duktiga Ama de casa jag är tog jag tag i det direkt i morse:
Det var väl snabbt agerat! Tur att jag är så snabb på att fixa grejer direkt och inte skjuta upp dom.
Eller så kan det snabba agerandet bero på att vårt internet gick ner klockan nio i morse och kom inte tillbaks förrän nu. Vad ska man göra då, liksom?
Tycker just nu väldigt synd om Diana som riskerar att vara utan internet i 15 dagar….