Jakten på lavendeln

08 maj 2010

Vi var tvungna att utöka sökområdet.

Det här är ingen lavendel.

Här finns det definitivt ingen lavendel!

Hmmm… Man kan ju passa på och doppa tårna i alla fall…

Nähej! Det här duger inte. Vi har ett uppdrag att utföra!

Här högg vi i sten.

Inte en lavendel så långt ögat kan nå…

En sån här kan man ju slå till på. Eller kunde. Nu går det ju inte sen någon har klassat den som tantblomma…

Precis när vi tänkte ge upp… Det var precis som i reklamfilmen – plötsligt händer det!

Ama de casa proudly presents:

Min nya lavendel!

Ja, det som plötsligt hände var att hungern slog till och Ama de casa ruttnade på jakten. Vilket säkert ni också har gjort vid det här laget. Så för er egen skull om inte annat – detta ÄR en lavendel!

Annons

Ama de casas bak!

08 maj 2010

Igår satt vi och tittade på ett matlagningsprogram där dom bland annat gjorde aioli. Det gjorde att vi helt plötsligt blev alldeles jättesugna på… sockerkakssmet!

Problemet är att Ama de casa inte bör baka. Det blir alltid misslyckat och jag blir alltid på dåligt humör när jag misslyckas. Ingen bra kombination, alltså.

Fast häromdagen hade jag tydligen glömt allt detta och inhandlade denna:

En euro tyckte jag tydligen att ett misslyckande kunde vara värt.

Men nog borde det väl funka, va? Bara man läser instruktionen noga. Ett smärre problem uppstod…

Instruktionen var på tyska… Ama de casa läste franska i skolan. Anders däremot, han läste tyska. Fast hur flitig han var, det har jag ju redan skvallrat om HÄR.

Men vi slog våra kloka huvuden ihop. Det ska gå! Även om det är lite märkligt, receptet. För ser ni där i mitten? Inte visste vi att man skulle ha öl i sockerkaka?

Men, men. Har dom sagt det så…

Hej vad det går!

Å skjuts in i ugn!

Men vafalls? Det är ju tre formar kvar?

Visstja. Det var ju smeten vi ville åt. Fast det ser inte bra ut att äta mycket smet, eller?

Hur löser vi det… En fiffig hemmafru är aldrig rådlös:

Sådär! Nu ser i alla fall inte jag hur mycket smet jag trycker i mig. Dessutom kom ju dom överblivna formarna till användning. Clever girl!

Att sleva i sig smeten tog ungefär en halv minut. Fjorton och en halv minuter kvar tills dom är klara. Hur fördriver man den tiden bäst?

Man kan tillexempel göra imitationer:

– Hej, hej! Det är jag som är Ellis! En upp och en i minne…

Så. Då var dom klara då!

Men titta! Dom ser ju riktigt fina ut… Dessutom har inte Ama de casa fått ett minstaste lilla utbrott.

Det kan bara betyda en sak:

Grattis världen! Ama de casa har blivit vuxen!


Funderingar på morgonkvisten

08 maj 2010

Om det här flygplanet:

Mötte dom här flygplanen:

Ja, då skulle dom kunna spela luffarschack.

Gomorron!