Ni kommer väl ihåg det Tapas Maraton som utspelade sig här i Torrevieja just innan jul?
Dags igen – vi kom över en ny skattkarta!
Inte lika många restauranger och barer som förra gången, men fullt tillräckligt.
Vi traskade iväg till första stället. Där viftade vi med vårt ”stämpelkort” (man kan vinna priser om man fyller kortet) och sa att vi ville ha tapas.
Alla bakom disken verkade väldigt ovetande om hur det här med Tapas maraton funkar, trots att dom var med på kartan. Fattar dom dåligt? En tant frågade vad vi ville ha för tapas. Sist hade dom ju två varianter att välja mellan per restaurang, här fick vi inga ledtrådar. En viss förvirring uppstod…
Ama: Eeeh… Kanske lite korv?
En längre tystnad uppstod.
Tanten: Lite ägg också? Kanske lite potatis?
Ama: Det låter bra.
Tanten gav oss våra öl och försvann ut till köket. Efter en stund kom hon tillbaka med en tallrik med något sorts fläskkött i små bitar och potatis. Inte riktigt vad vi hade beställt, fattar dom dåligt? Hur som helst så var det jättegott.
När vi hade ätit upp och var beredda att betala, då kom tanten ut med en tallrik med korv, ägg, potatis och lite annat smått och gott. Vi blev mätta och maten var verkligen god. Vi betalade våra 2 euro per person, fick vår stämpel i kortet och gick hem. Det var så mycket mat att vi inte orkade uppsöka nåt fler ställe den dan. Tur att det pågick i flera dar!
Ett par dagar senare gick vi ut för att ta en till runda. På första stället som vi hade siktat in oss på pratade dom engelska. Vänligt men bestämt berättade dom för oss att det inte alls var nåt Tapas maraton som pågick, utan på dom markerade restaurangerna kunde man äta specialmenyer för 20 euro per person…
Snopet.
Undrar vilka det är som fattar dåligt?