Hemma igen!

Jäpp! Ama de casa är tillbaks på hemmaplan.

Det har ju varit lite si och så med bloggandet i tio dagar nu, så det finns lite att ta igen kan man säga. Tack snälla ni för att ni inte övergivit mig under den här tiden!

Varför det blev så lite bloggande? Tja… Här har vi två plausibla teorier:

1: Ama de casas bloggdator var ockuperad hela tiden. Jag visar stor hänsyn till mina vänner och hänger inte ut dom i bloggen hur som helst. Ser ni så snyggt både namn och utseende är skyddat? Det var någon som var otroligt intresserad av en ö i Stockholm. På den ön har Ama de casa jobbat. Djurgården heter den.

2: Orsaken kan också vara att Ama de casa var mer intresserad av det som fanns i det där glaset än av att blogga…

Nåväl. Snart är ordningen återställd – men det kan ta en stund innan jag hinner runt till er alla.

Hej igen!

Upploppet

Efter att ha hamnat på Verona flygplats efter en busstur med hemskemusik i flera timmar bytte vi buss till den som tog oss till Bergamo flygplats. Den nya busschauffören höll på att somna hela tiden. Ama de casa satt och klappade händerna  och förde oljud mest hela tiden när hans ögonlok verkade ramla ihop. Jag föredrar nog hemskemusiken…

Vårt hotell låg precis bredvid ett gigantiskt shoppingcenter.

Här kunde ma shoppa loss!

Ost, till exempel.

Eller superläckra kaffemanicker. Det får man ge italienarna – dom kan det där med design.

Sen fanns det mängder av såna där supertråkiga klädaffärer också.

Synd att vårt bagage i kombination med Ryanair bara tillät oss en shopping på 26 gram…

Hotellet har en klar fördel:

Ser ni där bakom frukostbordet? Det är Bergamo flygplats. Dit beger vi oss nu – vi hörs från Spanien!