Ama de casas första bil var en Fiat 126. Den använde vi bland annat när vi skulle åka mellan Norrköping och Kolmårdens djurpark när jag gick djurvårdarlinjen 1978 – 1980.
Det gick inte alltid så bra att få igång den bilen.
Här vill den inte starta. Ser ni hur Ama de casa tänker ge den en välriktad -och välförtjänt – spark med sina mycket moderna näbbstövlar?
Som tur var hade vi en annan bil att tillgå. En Renault 5, eller som modellen kallades: Apambulans.
Edit: Som Hebbe mycket riktigt påpekade så är detta inte en Renault 5, utan en Renault 4. Jag säger bara, fruntimmer och bilar… Jag har till och med ägt en Renault 5 – det är ju inte en apambulans utan en stålmus! Slut edit.
Den var mycket duktig på att starta.
Tyvärr var den också mycket duktig på att stanna. Här är det en ispropp som är problemet.
Oftast drog dom runt varandra med bogserlina, dom bilarna. Det var ganska rättvist för dom turades om att ta täten.
Än en gång – allt var INTE bättre förr! Lite mer om Ama de casas första bil finns att läsa HÄR.
Gomorron! Ännu en onsdag har vaknat till liv.
Godmorgon!
Vilken underbar bil du hade 😉
Är helt säker på att sparken du riktar var den som gjorde så att ni kunde köra iväg. Appropå Spark så ser det ut som om det färdmedlet skulle ha passat bättre på vägunderlaget.
Kram
Ja det var ett par vintrar med otroligt mycket snö i Norrköping! Som norrlänning var jag otroligt fascinerad över snöröjningen. Dom forslade liksom inte bprt snön, utan hivade upp allt på trottoarerna och även som vallar mitt i gatan.
Så gjorde dom inte i Skellefteå…
🙂
Kram
God Morgon!
Man bad en bön varje dag att bilarna skulle starta…haha Tur att man inte har nått sådant idag iaf 🙂
Kram
Dagens bilar är mycket mer pålitiga 🙂
Kram
Hhaha en såndär apambulans hade vi oxå fast en röd.. hahah=)
En röd! Vad fint 🙂
Vilka gulliga bilar. Ett elände med bilar som inte vill starta.
Har du en bra bil idag?
Dom var så lagom söta just på dom här bilderna! 😉
Idag har vi en Toyota Corolla som jag trivs jättebra med 🙂
Haha. Och när man trodde att det inte kunde bli värre så visar du den andra bilen… 😛
Jadu – dom var ju lite speciella dom där… Men oftast kom vi fram i alla fall 🙂
Exakt lika bil – grön och fin hade jag också en gång i tiden, med en växelspak som man nästan kunde hänga väskan på. Den åkte vi med långt norröver, till ett ställe där de gör surströmming, kommer inte ihåg namnet på orten. Därifrån till Östersund. Vi hade dessutom katten med oss.
Kram A-K
Hahaha! Paraplyväxelspak kallade vi den för 🙂
Hoppas ni slapp isproppar när ni åkte till Ulvön (?) 😉
Kram
Ja idag förstår man inte att man åkte omkring i så osäkra bilar tillochmed på vintern då det fanns risk att man frös ihjäl mellan byarna här i norrland. Jag hade en Taunus-75 som faktiskt gick riktigt bra.
Näbbstövlarna är idag dö-inne…fast nu ska man ha dem med färg…finns blåa, svarta och röda. Ebba Von Sydow var på Keros i Sattajärvi och köpte ett par svarta. Jag hade ett helt gäng näbbstövlar på 70-talet…
Wow! Det visste jag inte – att näbbstövlarna är tillbaka! Det jag skrev i inlägget var menat att vara ironiskt. Men det är klart… Hela sjuttiotalet verkar ju återvända så varför inte?
Fast jag måste säga att jag inte är redo för att få tillbaka sjuttiotalet…
🙂
sv: Hahaha vill du ha Ahlgrens bilar som muta?
Det skulle kunna funka… 😉
Hahahahaha!!!! Gud vad jag skrattar!!
Polsk Fiat – 21 liters tank!!! Den bilen måste ha varit en storsäljare…;DDDD
Apropå det Britt säger om norrländska vintervägar förr i tiden så har hon ju alldeles rätt. Mina föräldrar bodde i Älvsbyn när min syster var nyfödd och på julen när dom skulle till släkten i Burträsk var det -45. Ved, tändstickor och varma kläder var ett måste utan mobiltelefon och lite trafik på vägarna. Det gick bra som tur var.
Ja du. När jag skulle sälja den var det en av de fåtaliga spekulanterna som undrade om man kunde dra en husvagn med den… Jag svarade helt ärligt – det finns ingen dragkrok 🙂
Tur att det gick bra! I den kylan vill man inte få motorhaveri eller så…
Det var förresten han som hade Åhsells möbler som köpte bilen. Ha samlade nog på knäppa saker för i hans garage fanns förutom ”min” Fiat 126 även en amfibiebil och ett självspelande piano 🙂
Ja du..dom problemen hade vi också förr.Man gick ut med nykeln i handen och en tyst bön Snälla starta!! Du får gå på kurs i tango..Kram!
Jag får väl åka till Argentina och ta en kurs – eller till Finland 🙂
Kram
Härliga bilar, förr gick det och meka med dem, eller rent av sparka på dem, idag måste de in till verkstaden. Kram
Det är för mycket elektronik och data idag i bilarna – inget man kan sparka igång 🙂
Kram
Du får en o verkligen vilja ta körkort alltså! :D:D:D
har man otur i bilar borde man ha tur i annat? Vad har du tur i? Förutom kärlek?
Det finns faktiskt andra bilar att välja på här i världen 🙂
Jag har tur i kärlek och i… Ja, i största allmänhet 😉
Jag får minsann gratta alla Alexandor då! 😀 Inte Alexander då?
Nix! Inte Alexander – Sandra har också namnsdag 🙂
Vilken söt bil!:D
Jag har inte körkort, så jag vet inte vad du pratar om…;D
Jag hade också näbbstövlar, eller kängor var det nog..
Sv: Du får ju kommentarer hela tiden!! Sluta gnälla nu!;D
Kängor och näbbstövlar är ju liksom inte samma sak! Näbbstövlar och palestinasjal var ett måste på 70-talet i Skellefteå. Upptäckte sen att det inte alls var samma mode i Norrköping…
Jag ÄLSKAR att gnälla! 😉
Hahaha! Så näbbkängor räknas inte? Jag var helt omodern? I Karlskoga var det högsta mode iaf, som tur är. ALLA hade såna!:D (Gnällfia!;))
Näbbstövlar var det man skulle ha! Vast näbbkängor är kanske samma sak? Dialektalt?
Jag kommer i alla fall inte från gnällbältet 😉
Nja det är nog inte riktigt samma sak. Här är näbbkängor, hoppas länken funkar. 😀

Sv: Jag vågade inte heller kommentera först. Jag läste bloggar ett år innan jag började med det, och sen tog det flera månader innan jag skaffade blogg också.
Länken funkade och kängorna var ju inte ALLS lika balla som näbbstövlarna 🙂
Visst är det så – man vågar inte kommentera! Vem skulle liksom ha intresse av vad just jag vill säga? Men när man väl börjar våga – då blir det liksom ingen hejd på det hela 🙂
Vad säger du? Näbbkängor ska det vara!!! Stövlar är för töntar! ;D
Hmmph!!! Du vet ju INGET om mode!!! Till och med självaste Ebba von Sydow förespråkar näbbstövlar nu! Hon har köpt ett par i Sattajärvi enligt säkra källor (Britt).
Hon köpte minsann inga näbbkängor inte!!! Så det så!
Ja ja, NU kanske det ska vara stövlar, men DÅ var det kängor som gällde!!! Sådeså!!! Ebba von Sydow förresten..ha!
Nänänänänä!!! DÅ var det OCKSÅ stövlar! Loser!
😉
Nej svaret får komma hur som helst..Kram.
Va bra!
Kram
hahah vilken go blogg du har xD
Du me´:-)
Vilka söta bilar!!!!!!
Och näbbstövlarna gillar jag skarpt, håller på o letar på tradera om jag hittar näbbstövlar i min storlek…..
kram på dej
Jag hade inte alls fattat att näbbstövlar är inne igen! I Norrköping var dom INTE det 1978 – upptäckte ju jag som kom från Skellefteå…
🙂
Kram
Inte lätt att vara bilägare
Kram
Inte när bilarna strejkar i alla fall 🙂
Kram
Näbbstövlar? ALDRIG I LIVET! Hade kompisar som bar dem och glöm det!
Jag satt och undrade en sak där … Är det Anders som varje gång är i böjd ställning? Vem tar korten?
Ett tag där på sjuttiotalet tror jag att näbbstövlar var den enda skomodell som fanns att köpa i Skellefteå. Åtminstone vintertid 🙂
Den som är böjd på bilderna är Maria, hon som rådde om den gröna apambulansen. Korten är tagna av kusin Nikki – vi bodde tillsammans där i Norrköping när vi gick djurvårdarlinjen. Anders var förmodligen på Cypern och gjorde sin FN-tjänst.